Matförgiftning
Det finns en mängd olika bakterier och virus som kan orsaka matförgiftning. Har du fått diarré och/eller kräkningar har du förmodligen drabbats av någon form av matförgiftning. För att undvika detta bör du vara väldigt noga med din handhygien och sköta hantering av mat väl.
Matförgiftning – av felhanterad mat
Om du har ätit infekterad mat tar det 1-48 timmar innan du får matförgiftning. All typ av mat kan orsaka förgiftning och magsjuka. Det som däremot gäller för all mat som orsakar förgiftning är att den har hanterats på ett felaktigt sätt och därmed blivit infekterad.
Symptom
Symptomen är mycket klassiska för magsjuka med hastigt uppkommande illamående, kräkningar, diarréer och magont.
Bakterier som orsakat matförgiftning går över av sig självt efter tolv timmar upp till två dygn. Matförgiftning som däremot orsakats av virus kan vara längre än så.
Olika bakterier – olika symptom
- Stafylokock: Vanlig på huden, frodas i bakverk, såser, dressingar, smörgåsar och t.ex. konserverad skinka. Orsakar illamående, kräkningar, magont och diarré.
- Klostridiebakterie: Finns i tillagat kött, fisk eller fågel som återuppvärmts. Mellan 8-24 timmar efter smitta orsakar bakterien vattentunn diarré och magont.
- Gift från bakterier: Stekt ris kan innehålla gift från bakterie. Orsakar kräkningar, diarréer och magsmärtor efter ca 1-16 timmar.
- Släkt med kolerabakterie: Kan finnas i rå fisk och råa skaldjur. Orsakar feber samt blod- och slemblandade diarréer.
Förebygg matförgiftning
- Håll varm mat varm och kall mat kall.
- Låt inte mat stå framme för länge.
- Köttfärs, fläskkött och fågel ska alltid vara helt tillagat.
- Använd inte samma skärbräda för rått kött som färska råvaror.
- Köttfärs, skaldjur och gravad fisk är mycket känsliga. Bör inte ätas efter bäst före datum.
- Rester ska alltid upphettas till 70 grader.
- Var noga när du sköljer grönsaker och frukter, jord kan innehålla bakterier.
- Tvätta händerna.
- Rengör skärbrädor efter varje användning.
- Byt disktrasor och diskborstar ofta.
Egenvård
Om du har drabbats av en matförgiftning kan du endast försöka lindra de symptom som du har. Det finns nämligen ingen direkt behandling mot matförgiftning.
Det viktigaste att tänka på om du har häftiga kräkningar och/eller diarréer är att tillgodogöra sig den vätska som du blir av med. Det finns vätskeersättning att köpa på apoteket. Till barn ska den färdigblandade ersättningen användas. Så länge avföringen är lös är det viktigt att fortsätta med ersättningen.
Riskgrupper
Äldre personer. I takt med att vi blir äldre, försämras vårt immunförsvar. Det gör det lättade att bli sjuk av kontaminerad mat.
Gravida. Förändringar i metabolismen och cirkulationen hos gravida kan öka risken för matförgitning. Dock är risken liten att din bebis även blir sjuk.
Spädbarn och småbarn. Deras immunförsvar är inte fullt utvecklade.
Kronisk sjukdom. Kroniska sjukdomar som diabetes, AIDS eller leversjukdomar försämrar immunförsvaret.